Säkerhetsguide

Säkerhetsguiden togs fram år 1992 och delar av innehållet kan vara föråldrat.

FÖRORD

RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER

KRAVET PÅ SAMORDNING

HYRESVILLKOR, ASKOM 98

KONTROLLER ATT GÖRA INNAN DU
Börjar köra
Ställer upp kranen
Mastar - mastar av
Börjar lyfta

ATT IAKTTA VID
Koppling och stroppning
Lyft
Ändring av lyftradie
Körning med last
Körning på allmän väg
Samlyft
Personlyft
Låsning av kran
Service och underhåll

OLYCKSFALLSRISKER
Luftledningar med starkström
Dolda faror
Åtgärder efter olycka
Olyckor

FÖRORD

Mobilkranen är ett utomordentligt kraftfullt arbetsredskap vilket också innebär att den som maskintyp kan åstadkomma stor skada om den används felaktigt eller omdömeslöst.

Detta förhållande ställer stora krav på mobilkranföraren, på hans kunskaper och omdöme men också auktoritet, när det gäller handhavandet av kranen. Den svenska mobilkranförarkåren kan som helhet betecknas som en erfaren och skicklig yrkesgrupp som är medveten om mobilkranens risker likväl som dess stora möjligheter.

Bristen på svenska normer ledde fram till att Svenska Mobilkranföreningen 1984 tog fram en säkerhetsguide för mobilkranförare. Detta skedde i samarbete med försäkringsbolaget Trygg-Hansa och baserades på en översättning av en engelsk förlaga *). Syftet var att i en handbok som vänder sig till mobilkranföraren på ett samlat sätt ta upp säkerheten i arbetet och sätten att förbättra denna. Erfarenheten visar att guiden blivit ett utmärkt hjälpmedel i en ständigt pågående fortbildning och instruktion i säkerhetsfrågor för mobilkranförare i deras dagliga verksamhet. I och med att upplagan tagit slut har föreningens tekniska utskott gjort en grundlig bearbetning och revidering till föreliggande säkerhetsguide för mobilkranarbete.

Under arbetets gång har samråd skett med Kran- och hisstandardiseringen, IKH och Trygg-Hansa svarar som tidigare för layout och utgivning på rekommendation av en gemensam samarbetsnämnd mellan Svenska Mobilkranföreningen och Trygg-Hansa.

I tekniska utskottet har ingått Christer Nilsson, AB Carl E Lindwall, Karl-Åke Paulsson, Truck och Krantjänst AB, Mats Turesson, Kramo Montage AB och Jan Winberg, Binsell i Uppsala AB. Som sammanhållande för revideringsprojektet har, från föreningens kansli, Helena Lindgren fungerat.

Svenska Mobilkranföreningen

Stockholm i februari 1992

Lars Morast

*) Mobile Crane Operators' SAFETY GUIDE, published jointly by Contractors' Plant Association & Construction Idustry Training Board, CITB 1979.

RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER

Denna säkerhetsguide har skrivits för att hjälpa dig att göra säkra förberedelser, förflyttningar och kranarbeten med mobilkranar. guiden innehåller huvudprinciperna för ett säkert arbete och att arbete sker enligt lagen.

Du bör rikta särskild uppmärksamhet på de bestämmelser som Arbetarskyddet utfärdat.

- Säkerheten i kranarbetet, din egen och andra personers säkerhet på arbetsplatsen, måste vara din första åtgärd.

- Du måste känna till och följa bestämmelser och krantillverkarens instruktioner som gäller för din kran. Dessa försäkrar att kranarbetet utförs så säkert som möjligt. Hjälp din arbetsgivare eller annan ansvarig person att efterfölja lagar och förordningar.

- Ignorera, hindra eller missbruka inte något (tex säkerhetsutrustningar eller tillbehör) som är avsett för dig, din kran eller andra personer.

- Du måste vara utbildad, kompetent och behörig att köra kran och samtidigt endast använda den för att lyfta kända laster med rätta metoder.

- Ditt arbete som kranförare kräver att du är både skicklig och koncentrerad. Du kan inte vara detta om du har dålig hälsa eller problem med syn eller hörsel. Din arbetsgivare är ansvarig för att din hälsa inte utgör någon risk för din egen eller andras säkerhet på arbetsplatsen. Om du tvivlar på din lämplighet bör du genom gå en läkarundersökning. Du kan rädda liv - och det kan vara ditt eget.

KRAVET PÅ SAMORDNING

Vid byggnads- och anläggningsarbete liksom vid eventuellt andra arbeten där mobilkranar är inblandade krävs samordning på arbetsplatsen. Enligt lag1) skall beställaren se till att säkerhetsåtgärder och skydd samordnas. När det gäller mobilkranarbete är detta särskilt viktigt eftersom man handskas med krafter och mekanik som svårligen går att föreställa sig även för de mera insatta och att det därför kan finnas en bristande medvetenhet om de risker som är förknippade med arbetet.

På en byggarbetsplats, oavsett storlek, finns därför således en samordningsansvarig utsedd. Mobilkranföraren skall 2) tillsammans med beställaren/inhyraren lämna uppgift till den samordningsansvarige om de särskilda risker som kan uppstå med anledning av verksamhet med kranen. Anledningen härtill är att man på arbetsplatsen ofta kan ha orealistiska förväntningar på mobilkranens kapacitet.

Genom bristfälliga kunskaper om riskerna är det inte ovanligt att det begärs mer av kranföraren än vad säkerheten tillåter, till exempel i form av överlast, dvs för stor last i förhållande till utliggning.

Man bör som kranförare vara medveten om att i händelse av incident eller i värsta fall olycka faller ansvaret alltid tungt på föraren.

Den samordningsansvarige skall därför göras uppmärksam på:

dels vilka stora krafter som överförs till underlaget vid lyft med mobilkran.

Om markbärigheten misstänks dålig måste särskilda åtgärder vidtagas 3) så att underlaget tål ett marktryck av minst 5 kp/cm².

dels att kranen har av myndigheter fastställda högsta lyftvärden beroende på uppställning (diagram och tabeller) vilka ej får överskridas. Överlast äventyrar säkerheten och kan medföra att kranen stjälper och att marktrycket enligt ovan överskrides.

dels att oriktig koppling och stroppning av last enligt statistik när det gäller arbete med flesta arbetsskadorna.

dels att förflyttning av kranen inom arbetsplatsen med riggad eller utskjuten bom och eventuell last är tillåtet med reducerade lyftvärden, men alltid innebär särskild risk bl a på grund av svårbedämda dynamiska belastningstillskott. Särskild uppmärksamhet måste vid sådan förflyttning ägnas åt transportvägens jämnhet och bärighet.4)

1) 3 kap 7 § Arbetsmiljölagen
2) 5 § AFS 1986:3
3) HV74 §§ 5-6 samt anv 58 § 221
4) § 12 sista stycket AFS 1986:3

KONROLLER ATT GÖRA INNAN DU BÖRJAR KÖRA

Du måste försäkra dig så långt som möjligt om att ingen obehörig person mixtrar med eller inkräktar på din krans hytt och kontroller. Du måste vid alla tillfällen ha en klar överblick över spakar och lyftområde. Ditt och andras liv kan vara beroende av det.
Försäkra dig om att du är helt införstådd med kranens funktion och att du klart kan avläsa kranens lastindikator och andra varningssignaler som kranen är utrustad med.
Begränsnings- och kördetaljer (hastighets-, vikt-, höjd-, lastschema etc) skall vara klart synliga och får ej vara täckta eller flyttade.

sakerhetsguide1

Handräcken, kanträcken, fotsteg, maskinskydd etc monterade på din kran är till för att skydda dig själv och andra.

Om de av någon anledning måste tas bort (underhåll och service) se till att de monteras tillbaka så snart som möjligt och i varje fall innan du flyttar eller kör kranen.

Tag inte bort något skydd medan maskinen är i rörelse.

Dörrlås och lås för verktygslådor skall vara i gott skick och låsta när kranen inte används.

Verktyg, mastdelar, lyftstroppar etc skall låsas korrekt och säkert.

STÄLLER UPP KRANEN

Platspersonal och ditt företag beslutar ofta i förväg var din kran skall ställas upp för lyft. Då körning och uppställning av kranen är ditt jobb, är det din sak att se till att kranen kan arbeta på uppställningsplatsen och att lyftarbetet både är säkert och utförs på rätt sätt.

När du kommer till arbetsplatsen TÄNK EFTER, INSPEKTERA, KONTROLLERA OCH STÄLL FRÅGOR.

Placera alltid din kran så nära mittpunkten mellan upplyftet och nedlyftet som det är praktiskt möjligt.

Grundförhållanden

Din krans stabilitet kan allvarligt påverkas om du kör eller arbetar på osäker mark. Du skall försäkra dig om att grundförhållandena är säkra. Om du är villrådig sök kontakt med ansvarig arbetsledare på platsen. Om du inte är nöjd vänd dig till ditt företag innan du börjar köra eller lyfta.

sakerhetsguide2

Yttrycket mellan stödbensplatta och underlag bör ej överstiga 5 kp/cm².

Typiska markförhållanden som du skall vara uppmärksam på:

- Okomprimerad fyllning - jord eller annat fyllnadsmaterial. Sprickor i marken kan antyda en okomprimerad fyllning.

- Källare och undervåningar - dessa kan vara för svaga att tåla tyngden av din kran med eller utan last och en katastrof kan inträffa utan förvarning.

sakerhetsguide3

- Underjordiska ledningar - (avloppsledningar, dräneringar, brunnar, gas- och vattenledningar etc) kan bli skadade av kranens tyngd och kan orsaka att kranen havererar eller tippar.

sakerhetsguide4

- Schakter
- kontrollera marken intill schaktkanten innan du ställer upp kranen.
- sätt inte stödbenen och kör inte kranen närmare schaktkanten än ett avstånd lika med djupet på schaktet om inte schaktkanten är spontad.
- försäkra dig om att din kran är i nivå.
- när det är möjligt använd mattor etc så att du får en stadig plattform och om stödben finns använd pallningsvirke.

Väderleksförhållanden (tex häftigt och långvarigt regn) kan ändra grundförhållandena och förorsaka att kranen sjunker. Du skall vara medveten om detta och om förhållandena ändras, kontrollera eller justera krannivån.

MASTAR - MASTAR AV

Kranmastning och resning får inte utföras utan ledning av kompetent person, normalt kranföraren.

KONTROLLERA I TILLVERKARENS HANDBOK VILKEN METOD (ORDNINGSFÖLJD) SOM REKOMMENDERAS - FÖLJ DEN !

Kontrollera att mastdelar, kranblock, krokar, spridare, skarvbultar och låsnycklar, lastindikatorer etc är kompletta och brukbara både före och efter mastning.

Försäkra dig om att alla linor är av rätt längd, typ och diameter för de lyft du skall utföra. Om du använder jib måste du ägna särskild uppmärksamhet åt bomhuvud och staglinor.

Stå aldrig under någon mastsektion när låsbultarna sätts i eller tas bort.
sakerhetsguide5

Stabiliteten på din kran kan allvarligt äventyras under mastning om inte hänsyn tas till att masten är rätt balanserad med motvikter.
Se till att stödbenen är fullt utdragna och sätt ner dem före mastning eller avmastning. Stödbenen skall inte dras in förrän mastning eller avmastning är slutförd.
Om motvikterna är demonterbara måste det noggrant kontrolleras att vikterna sitter på rätt plats enligt tillverkarens anvisningar.
sakerhetsguide6

BÖRJAR LYFTA

En av de vanligaste orsakerna till kranolyckor är överbelastning.

Var hela tiden medveten om din krans lyftförmåga. Du måste känna till lastens vikt och att lasten förblir inom kranens lyftkapacitet under hissning, svängning och nedsättning.

Kontrollera att överlastskyddet är rätt injusterat och testat för de villkor som gäller.

Överlastskydd och gränslägesbrytare är monterade tillsammans med ljus- och/eller ljudvarningssignaler, viktiga säkerhetsutrustningar.
Lägg noga märke till dem, var uppmärksam på deras varningssignaler, förstå dem och reagera genast och korrigera efter dem. Men kom ihåg att de endast är till för att hjälpa dig i dina bedömningar, inte för att ersätta dessa.

Kom ihåg att du alltid måste ha tillräckligt stor säkerhetsfaktor när du lyfter. Fastställ lastens vikt från säker källa (tex instämplad vikt, vågsedel eller fraktsedel). Glöm inte att lägga till vikten på kranblock, stroppar, lyftok, schaklar jib etc.

Ställ upp kranen i nivå och kontrollera att allt är förberett (underlag utplacerat, stödben utskjutna, överlastskydd inkopplat etc).

Försäkra dig om att området är fritt från folk, fordon och hinder. Kontrollera detta igen efter uppehåll mellan lyften.

ATT IAKTTA VID KOPPLING OCH STROPPNING

Dina plikter som kranförare kräver att du befinner dig vid din krans kontroller, därför stroppas lasten av någon annan (lastkopplaren). När lasten väl stroppats är ansvaret ditt. Förvissa dig därför om att lastkopplaren är kompetent för sin uppgift.

Lyfttillbehören som du använder måste vara godkända och besiktigade.

Lyfttillbehören måste vara rätt kopplade till lasten. Varje del av lasten som kan ramla loss eller svänga ut under hissning eller firning måste vara säkert förankrat före lyftet.

Din krans lyftblock skall antingen vara utrustad med en effektiv låskläpp eller vara så utformad att lasten inte kan glida ur kroken.

Lyftpunkter och kopplingsställen på lasten (om de finns) skall så långt som möjligt vara angivna.

DIMENSIONS- OCH BELASTNINGSTABELLER

Tabellerna anger maximal last för de vanligaste linkonstruktionerna som används till stroppar, 3-8 mm 114-trådig och 9-60 mm 216-trådig stållina.

Tabellen är beräknad efter hållfastighetsklass 1770Nmm²

sakerhetsguide7

RÅD OCH ANVISNINGAR

För tillverkning av stållinestroppar gäller fr o m 1985-02-25 -svensk STANDARD SS 765.51.04 vilken ersätter tidigare standard enligt IKH 5.51.04 från 1966-02-24 utgåva 2. Avståndet mellan två presslås på en stropp får ej understiga 20 gånger lindiametern(d). För splitsade stroppar gäller motsvarande avstånd mellan splitsarna sista instick. (Se fig.)
sakerhetsguide8
. Håll stropparna rena och smorda
. Skydda stroppar genom att förvara dem hängande i lämpligt ställ.
. Överskrid aldrig angiven maximal last för respektive toppvinkel.
. Kontrollera att lasten så långt som möjligt är symmetriskt fördelad.
. Undvik kraftiga ryck vid lyft.
. Använd aldrig defekta stroppar med t.ex deformerade presslås, splits o d, kink på linan, trådbrott etc. kassera dem.
. Knyt aldrig linor.

OBS!
sakerhetsguide9
Max toppvinkel vid snarning är 120° .
Använd mellanlägg vid skarpa hörn. Reducera maximal last med 20% vid snarning.

Märkning
Exempel på märkning av enpartiga och flerpartiga stroppar.
sakerhetsguide10

BÖJNINGSDIAMETERNS INVERKAN PÅ DEN MAXIMALA LASTEN

Stållinefabriken rekommenderar att hänsyn tas till att stroppens bärkraft minskar då böjningsdiametern minskar.
Om linan t ex böjs runt en axel som har samma diameter som själva linan, minskar bärkraften till endast 50% av den ursprungliga.
sakerhetsguide11
sakerhetsguide12

Kättingar och stroppar får inte ha kinkar. Använd förkortningshakar vid förkortning/hopsättning av kättingar.

Tänk på att lyftredskap av syntetmaterial kan skadas genom nötning, uttänjning och kemisk påverkan. Använd nötningsskydd när det är praktiskt möjligt, i annat fall skall lyftok och/eller flerbenta stroppar användas.

Vid lyft av obalanserade laster (där vikten inte är jämt fördelad) föreslås följande metod:

- Fastställ lastens vikt (inkl lasttillbehör).
- Ställ kranen så att lasten befinner sig inom arbetsradien.
- Placera krankroken över eller i närheten av den antagna tyngdpunkten.
- Stroppa lasten.
- Provlyft lasten tills den lättar från marken. Den del av lasten som tiltar (lutar) mot marken är den tyngsta.
- Flytta krankroken och stroppen närmare den tyngsta delen av lasten.
- Provlyft igen.

Fortsätt på detta sätt tills lasten är i balans.
sakerhetsguide13

FÖRSÄKRA DIG OM ATT DU KÄNNER TILL DEN RIKTIGA TYNGDPUNKTEN PÅ EN OBALANSERAD LAST INNAN DU LYFTER

LYFT

Om lyfttabellen anger att stödbenen skall vara ansatta skall alla stödben användas. De skall normalt vara fullt utdragna och låsta.

Du måste försäkra dig om att kranen är i nivå, både längs och tvärs chassiet, innan du börjar lyfta. Nivelleringen skall kontrolleras så ofta som möjligt under lyftarbetet.

Lyft utan stödben får endast göras enligt tillverkarens anvisningar. Om du har något tvivel skall lyftet inte göras utan att du sätter an stödbenen.

Din last och den person som signalerar skall, där det är möjligt, klart vara synliga för dig under hela lyftarbetet. Där delar av, eller hela lyft- eller nedsättningsarbetet är utom synhåll för dig, måste du försäkra dig om att få signaler från behörig person som kan iaktta lasten och området dit du skall flytta lasten.

Lämna aldrig kontrollen över din kran med last hängande.

Laster måste alltid firas under full kontroll och sättas ner försiktigt på plan yta. Undvik "ryck" i lasten. Det kan orsaka skada på kranens konstruktion och kranen kan tippa.

Undvik om möjligt att föra hängande last över människor eller lokaler där någon vistas.

Svängning med last måste utföras så mjukt och försiktigt som möjligt så att lasten hålls vertikalt under bomhuvudet och inte okontrollerat svänger ut när svängningsrörelsen avstannar.
sakerhetsguide14

Använd inte din kran för att "släpa" en last. Detta förorsakar ökad belastning på masten och överdelen som de inte är konstruerade för, särskilt sidobelastning.Kranen kan skadas eller tippa.

sakerhetsguide15

ÄNDRING AV LYFTRADIE

Lastradien ändrar sig med stigningen:
sakerhetsguide16

Kom ihåg att ta hänsyn till linans sträckning och nedböjning av bommen när en last lyftes.

 

KÖRNING PÅ ARBETSPLATSEN

 

Undvik varje onödig flyttning över ojämn eller gropig mark eller tvärs sluttningar.
Undvik om möjligt körning med hängande last.
Om du kör med hängande last:

- Kör med "krypfart".
- Håll lasten så nära marken som möjligt.
- Använd "lugna rörelser" så att lasten inte kommer i svängning.
- Försök stanna kranen utan att använda färdbromsen. Dra sedan åt handbromsen.

Stanna kranen innan du lyfter, sänker eller svänger lasten.

När du kör utan last håll masten i lämplig vinkel och ta bort eller säkra schacklar, lyftstroppar, grimmor etc så att de ej kommer i svängning. Huvudregeln är att ha masten eller bommen bakåt utom för hydraulkranar där bommen skall ligga framåt i sitt stöd.

Det är mycket viktigt att däcken på alla hjulburna kranar har det lufttryck som anges av tillverkaren.

KÖRNING PÅ ALLMÄN VÄG

Att köra kran på allmän väg lyder under Vägtrafikförordningen. Du måste känna till och lyda dessa lagar i ditt eget och andras intresse.

Försäkra dig om att du känner till tillverkarens rekommendationer och ditt företags instruktioner när du förbereder din kran för flyttning på väg.

Se till att:
- kranen har fri höjd
- stödbenen är helt indragna och låsta
- motviktens stöddomkrafter är ansatta, axellåsen i friläge och svänglåset låst
- krankroken är säkrad eller flyttad
- stroppar, lyftok och schacklar är borttagna och säkert stuvade
- masten är säkrad i stödbocken.

Kontrollera ditt fordons spakar och system (styrning, bromsar, ljus, blinkers, däck, signalhorn, torkare etc).

Montera eventuella breddmarkeringar.

Kontrollera din kran några gånger vid längre transportsträckor. Kontrollera särskilt däcken och lufttrycket.

Mobilkran får ej framföras med högre hastighet än 50 km/h (oregistrerad 30 km/h).

Anpassa hastigheten till väderleks-, väg- och trafikförhållandena.

SAMLYFT

Samlyft är specialfall och innebär verkligt farliga arbetsmoment och kräver därför yrkesskicklighet och god arbetsledning.

Eftersom speciella försäkringsvillkor kan gälla och nedräkning av kranars lyfkapacitet är vanlig praxis, skall ditt företag utfärda instruktioner på arbetsordning som du skall följa.

Innan något lyftarbete börjar där mer än en kran är inblandad, skaffa upplysningar från ditt företag om de känner till att samlyft skall ske och att du har deras tillåtelse att göra det. Du måste se till att behörig arbetsledare finns som ansvarar för lyftet. Du, liksom övriga på arbetsplatsen måste känna till det. Samlyft kan inte övervakas av någon av kranförarna.


PERSONLYFT

Du får inte tillåta någon att åka med på lasten eller i krankroken. Persontransporter med kran har speciella föreskrifter och får endast utföras efter tillstånd från ditt företag med godkänd utrustning.

LÅSNING AV KRAN

När kranen inte används under kortare perioder:

- Sätt ned lasten på marken.
- Se till att du inte hindrar andra arbeten.
- Sätt an alla bromsar och svänglås.

- Lägg pallning för hjulen om du står i lutning.
- Stanna motorn, tag bort startnyckeln och lås hytterna.

När kranen inte används under längre perioder ( tex efter arbetstidens slut och under helger):

- Sätt ned lasten och lossa stropparna.
- Om utrymme finns, sväng masten från lasten så du inte hindrar andra arbeten.
- Om stark vind råder måste du vara särskilt noggrann med att följa tillverkarens rekommendationer och ditt företags instruktioner beträffande förankring av masten och kranblocket.

SERVICE OCH UNDERHÅLL

Underhåll skall utföras i överensstämmelse med de instruktioner som ditt företag utfärdat och i överensstämmelse med krantillverkarens rekommendationer.

Översynen skall omfatta:

- Tillståndet hos material, fastsättning, bultförband, utriggare, master, glidplattor, linor och lyftkrokar.

- Testning av lastindikator, instrument, kontakter etc och att ljud- och ljussignaler fungerar.

- Det mekaniska tillståndet hos kranen.

- Kontroll av smörjning, olje- och kylvattennivå, däckstryck etc.

KOM IHÅG ATT MENINGEN MED UNDERHÅLL OCH ÖVERSYN ÄR ATT DU FÖRSÄKRAR DIG OM ATT DIN KRAN ÄR I GOD KONDITION. OM DET VISAR SIG ATT DEN HAR BRISTER SKALL DU INTE ANVÄNDA DEN FÖRRÄN DU FÅTT TILLSTÅND AV ANSVARIG PERSON.

Det är mycket viktigt att du känner till vad inspektioner och tester betyder för din kran. Kranen får inte brukas utan att den är:

- Mekaniskt i gott skick och fri från fel som kan påverka säkerheten.

- Rätt underhållen.

- Inspekterad en gång i veckan - av dig själv om du är behörig eller av ditt företag.

- Besiktigad var tolfte månad (en gång per år). Besiktningsprotokoll skall medföras.

- Testad och fullständigt genomgången efter renovering eller förändring som påverkar dess styrka eller stabilitet.

OLYCKSFALLSRISKER

LUFTLEDNINGAR MED STARKSTRÖM
sakerhetsguide17

Arbete eller flyttning av kran i närheten av luftledningar med starkström är mycket farligt. Följande punkter har tagits upp för att påminna dig om faran och om de förberedelser du skall vidta för att inte bli inblandad i en olycka:

- Kontrollera din körväg och ditt arbetsområde om det finns luftledningar, särskilt starkströmsledningar. Kom ihåg att det kan bli överslag när bommen kommer nära en elektrisk ledning, utan att ens vidröra den.

- Konsultera ägaren till elledningen för att bestämma säkerhetsavståndet (mastlängden plus 6 meter rekommenderas). Detta avstånd skall mätas med masten riktad mot ledningen, även när du arbetar med masten riktad från ledningen. Se till att säkerhetsavståndet bibehålls under arbetet.

- Du måste vara säker på att strömmen brutits om du skall arbeta inom säkerhetsavståndet. Om du är osäker, kontakta behörig arbetsledning.

- Vid stark blåst, som inte förbjuder kranarbete, kan elledningen komma att svänga mot kranen och på så sätt minska säkerhetsavståndet till ett läge där du är i fara.

- Säkerhetsavståndet måste kontrolleras och fastställas på nytt om
- kranen flyttas
- masten förlängs eller förses med jib
- teleskopet skjuts ut.

- Iaktta markeringskäppar och märken där dessa är utsatta för att ange säkerhetsavståndet.

- När du flyttar din kran under eller nära en starkströmsledning skall du alltid dirigeras av en van signalman. Använd de angivna körvägarna som finns markerade där kranar och andra maskiner kan passera under starkströmsledningar.

DOLDA FAROR

Hjulburna mobilkranar används inom ett mycket brett område inom byggnads- och monteringsarbeten. I de flesta fall är uppgifterna av enkelt slag och rutinerna som beskrivs i denna skrift är tillräckliga för att ge säkerhet vid lyftarbetena.

Det finns emellertid dolda faror som i sådana slags arbeten och du bör, i ditt eget och andras intresse, lära känna igen och handskas med dem. Några fall är beskrivna nedan:

Rivnings- och demonteringsarbete

Att lyfta laster från en höjd ovan marknivå kräver särskild omsorg och rätt uppskattning av vikt och tyngdpunkt. När du fått lasten i kroken kan det vara för sent att stanna eller starta igen.

Förankrade laster

Mobilkranar är inte avsedda eller konstruerade att dra laster fria från omgivande band eller från marken. För det första kan inte tyngden beräknas och det kan lätt föranleda att bommen knäcks. För det andra, när lasten plötsligt släpper från sin fastsättning, kan den plötsliga belastningsändringen resultera i att stropparna, bommen eller kranmaskineriet skadas. Det kan också sluta med att kranen välter.

Hisslinans längd

Förvissa dig om att hisslinans längd är tillräcklig (tex vid arbete under marknivå).

Resning av pelare

En lång pelare som ligger fritt är normalt en säker last. Men om pelaren skall resas kan kranen överlastas utan förvarning och slå runt. Denna typ av arbete måste planeras ytterst noggrannt i förväg. Du måste veta exakt var tyngdpunkten är och var pelaren skall ställas på marken och du måste förhindra att pelarens nedre ände flyttar sig. Det är ett ofta förekommande arbete, men åtskilligt riskfyllt ty det innehåller flera kranrörelser i följd.
Det här är bara fyra exempel på olika kranrörelser som kräver noggrann omsorg och uppmärksamhet. Det finns många fler.

I alla situationer skall du vara uppmärksam och beredd att stanna kranrörelsen om din instinkt eller erfarenhet säger dig att det är farligt eller att fara föreligger.

ÅTGÄRDER EFTER OLYCKA

Ditt företag skall informera dig om de åtgärder som du skall vidta i händelse av olycka eller haveri, men följande punkter skall iakttas varje gång:

- Alla olyckor och haverier som drabbar din kran måste omedelbart rapporteras till ditt företag.

- Försök inte att reparera eller justera något som du inte har tillstånd att utföra.

- Flytta ingenting från olycksplatsen förrän du fått tillstånd av ditt företag eller myndighet.

- Allvarliga chockbelastningar av din kran (såsom störtning av lasten eller sneddragning av lasten som ger häftiga rörelser i kranen) bör betraktas som olyckor och rapporteras som sådan.

- Om du är inblandad i en olycka skall du endast göra uttalanden till behörig person såsom polis, yrkesinspektör eller din arbetsgivare. Ge endast fakta - håll inne dina egna funderingar.

- Rapportera genast alla haverier till ditt företag.

OLYCKOR

Skada: nr 1

P.g.a att det låg plåt och andra järnmaterial på höger sida om kranen kunde jag inte köra ut stödbenen på denna sida. Eftersom jag inte skulle köra på denna sida tänkte jag inte på att ändra lastindikeringen för stödbenen. Efter avslutat arbete skulle jag lägga ifrån mig ett lyftok som jag använt vid jobbet och den lämpligaste platsen jag såg var, oturligt nog, på fel sida om kranen. När jag svängde runt för att lägga ner oket hände det som inte får hända dvs kranen välte.

Skada: nr 2

Vid bortlyftning av träd från kyrkogård gick trädet av och föll ner på förarhytten.

Skada: nr 3

Jag noterade att stödbenen var nedkörda i inre läge och hade inte som avsikt att svänga över sida. (När stödbenen i inre läge är nedkörda tar den fullvikt framåt och bakåt):

Startade maskinen som stått över julhelgen. Det är brukligt att man testkör alla funktioner innan användande av maskin, vilket jag började med och bommade ut framåt. Vid testning av sväng så hade jag glömt att stödbenen ej var utkörda i sidled - varvid maskinen välte.

Skada: nr 4

Vid lyft när bommen gav med sig var den ej överlastad. Varningssystem och kranvåg fungerade på kranen. Teorin är att den blivit chockbelastad tidigare, exempelvis att lasten kommit i gungning varvid bommen blivit försvagad. Kranföraren kan dock inte erinra sig något tillfälle då så skett.

Skada: nr 5

Efter en timmes körning tyckte sig chauffören höra en smäll. Han trodde det var en punktering. Han stannade fordonet på närmast lämpligt ställe och upptäckte då att det var punktering på ett av däcken, en dubbelaxel höger bak. Plötsligt slår eld upp från det punkterade däcket. Elden fick ett explosionsartat förlopp. Elden spred sig till kranhytten via oljeledningar och elledningar. Chauffören försökte själv att släcka den uppkomna branden med skum. Samtliga 12 däck bak skadade eller sönderbrända. Dessutom var samtliga styrkolvar sönderbrända. Vidare elledningar, oljeledningar samt kranhytten uppbrända. Samtliga wiretrummor brandskadade.

SIGNALSCHEMA - Teckengivning för körning av mobilkranar

sakerhetsguidesignalschema

 

Vid enarmstecken för höger eller vänster arm användas.
Behövs hastig lyftning, sänkning eller förflyttning utförs rörelsen livligare.
vid samlyft med mobilkranar skall bestämmas lyftet skall genomföras och hur signalerna skall ges till respektive kranförare.

 

 

© Mobilkranföreningens Service AB